det blir bara bättre och bättre.
Eftersom min mor envisades igår med att lewin minsann skulle stanna där blev jag ändå tvungen att åka dit och hämta han. 09.30 anländer jag ca.
Trots att jag har saker svart på vitt får jag nu istället höra att det är jag som bråkar för att jag inte har ett liv.
Jag som bråkar ?
Jag har saker skrivet svart på vitt. Jag vet vad min syster håller på med. Äckliga patetiska lilla fitta som nu då inte ens kan stå för vad hon varken skriver eller gör. För nu minsann har hon inte gjort något annat mer än att be mig dra åt helvete.
Och detta köper ju självklart min mor.
Men nu är det bra.
Min son ska inte vara i närheten av vuxna människor som ljuger, vänder och vrider på händelser.
Jag har aldrig behövt deras hjälp. Jag har absolut inte begärt att dom ska hjälpa mig i augusti.
Jag behöver inte deras hjälp.
Beslutet jag tagit nu efter detta jag fick höra i morse är att jag bryter kontakten engång för alla. Dom kommer knte vara välkomna att träffa varesig bebis mig eller lewin.
Inte en chans. Jag fortsätter köra mitt race ensam.
Min syster var så korkad i telefon igår att allt hon sa hördes av andra och inte bara mig. Jag har sms som bekräftar att den ända som inte är ett liv är hon.
Att peka finger på mig som mamma för att jag är barnledig 2 helger i månaden och ensamstående är väl helt okej. Men man kanske inte ska kasta sten i glashus. Det finns ju dom människorna som flyr till sitt jobb istället för att vara med sina barn.
Jag är väl medveten om varför min syster i grund och botten ville att man skulle komma just denna helgen. Jo för hennes man ska iväg på en resa och hon klarar inte av att ta hand om sina barn ensam utan behöver avlastning.
Så enkelt är det.
Och rätt eller fel. Tyck vad man vill.
Men jag tar hand om mitt själv i 24/7 förutom.då när han är hos sin kontaktfamilj. Och vi lever faktiskt på 2000 talet. Trenden om att vara man och kvinna under samma tak har passerat. Det finns fullt av ensamstående , enastående föräldrar därute.
Jag kommer fortsätta min vardag som den är utan att dom får en plats i vårat liv. Man ljuger inte inför min son. Väldigt enkelt.
Men ja det är jag som bråkar för jag inte har något liv... kanon !
I hela mitt liv har jag alltid fått skiten för vad min så kallat syster gör. För hon gör aldrig något. Men nu som vuxen tar jag inte det.
